Kroglivet

Niclas Åkerblom, barchef på Allmänna Galleriet 925 talar ut...

Kroglivet

En bartenders avbön

Jag har en komplicerad hatkärleksrelation till kroglivet, det har varit ett förhållande som varit både produktivt och destruktivt och jag misstänker att vi inte längre är ämnade för varandra.

Större delen av mitt krogliv har jag upplevt bakom baren.

Jag slank in i restaurangbranschen när jag gick på en konstskola och en kompis frågade om jag kunde ta hans nissepass på Tranan. Det enda råd jag fick var - vid stiltje, rulla bestick och töm askkopparna. Jag rullade och tömde som en galning ( till den grad att gästerna klagade på att jag inte lämnade deras plåtaskfat ifred ) och några månader senare stod jag förvirrad i baren, ljög mig igenom vinlistor, sa att bloody maryn var slut och serverade öl med hälften skum.

Jag tyckte det var ett perfekt extrajobb, det var lite coolt, man fick dricks, man träffade sjukt roliga människor och man kunde röka på jobbet. Sedan dess har jag hoppat av och stigit på åtskilliga gånger men upplever det fortfarande som ett extrajobb trots att det är 14 år sedan och att jag ibland jobbar 300 timmar i månaden och numera är barchef . Vi var några stycken som började ungefär samtidigt på olika barer runt om i Stockholm. Alla hade andra intressen, ingen tog yrket på så stort allvar och vi mer eller mindre lekte oss igenom passen. Vi experimenterade fram drinkar och cocktails ( dock utan att rippla, använda pureer eller muddla kumquats ) och mot vår vilja fick vi kunskap om druvdestillat, lagringstid, singlemaltöar och vad som går att skikta på vad. Med tiden blev vi, till vårt stora förtret, duktiga bartendrar.

Vi hängde på Gino, Halvtrappa, Trap bar, Tranan, Obaren och våran egna lilla ungdomsgård G-klubben och en massa andra ställen som jag inte kommer ihåg. På G-klubben träffade vi vänner som vi bara träffade ute, stammisar som vi var tjena med men inte kunde namnen på och vi alla blev bra efterkl.01vänner. Det var en grupp G-klubbsvänner som flyttades runt på de olika lokalerna som för tillfället huserade klubben. Vi träffades varje helg, blev uppdaterade om vad som händer med vem, vilka fester man var bjuden till och till vilka inte. En typ av facebook i miniatyr, men live och kanske inte lika många användare.

Numera så drar vi oss in till den lite tystare restaurangdelen för vi tycker det har blivit för hög ljudvolym i baren, vi vill ju kunna prata med varandra ( 2/3 delar av oss äger öronproppar ). Och vi tycker dessutom att det blivit alldeles för ungt i våra favoritbarer. Och nu när man stöter ihop med gamla vänner så blir man uppdaterad på hur deras familj mår, vilka som skiljt sig, vart de köpt sin bostadsrätt och till vilket pris. Jag menar inte att det är något fel med detta, jag antar att det är evolution, 80 och 90-talisterna tar över barerna och klubbarna men vi tar deras facebook och hela matsalen. Ni kan trängas i baren, jag beställer vid bordet.

Nu sker det även någon typ av evolution bakom baren, den nya världens bartendrar intar barscenen. Och de har tagit det till en helt annan nivå. Jag och mina extrajobbande kollegor tycker det är hejdlöst jobbigt att göra en hotshot och tar dessutom 140 spänn för den, allt som ska muddlas tycker vi är sjukt jobbigt, vi hånler när någon beställer godisshot, vi låtsas att vi inte kan skikta och vi kan fortfarande inte skillnaden på Lennart och Ragnar. Men Negroni, Manhattan, margarita och alla andra klassiker gör vi med glädje och tycker - äntligen någon med klass och smak som beställer. De nya bartendrarna har 400 olika smaker på sockerlagen, smaksätter sprit med allt möjligt, använder frukt inte ens Tarzan känner till, de ripplar och skiktar utan att blinka. De har t.o.m mat i drinkarna. Jag är inte helt förtjust i den 16stfärskafrukterivarjedrinktrend som tagit över stans barer, jag tror fortfarande att man kan göra drinkar på 2-4 ingredienser, men har börjat inse att jag kanske måste acceptera den nya stilen. För gäster förutsätter att man har hela baren full av litchifrukt, färska jordgubbar och en vilja att pyssla med en drink i tio minuter.

Så nu kanske det är dags att lämna baren till förmån för dessa innovativa fruktdoktorerande bartendrar, sätta sig i restaurangen och beställa en mangochutneydaiquiri.

Niclas Åkerblom

Barchef Allmänna Galleriet 925

niclas@ag925.se