Den hypermoderna staden...

Jag sprang förbi Hammarby sjöstad idag på min joggingtur. Det är nice därute såhär en södag i januari, Folk går promenader, åker skidor i Hammarbybacken o äter brunch på restaurangerna därute. även på sommaren när båtarna trafikerar kanalen. Jag måste erkänna att jag ända sen det började byggas har varit imponerad av arkitekturen, de stora fönstren o närheten till vatten. Det känns lite som Gotham City med de moderna spårvagnarna, spännande vinklarna o viadukterna.

Men ska jag vara helt ärlig så kändes det precis lika homogent o likformat ut som det måste vara att bo därute... Samtliga som jag mötte på min tur var småbarnsföräldrar mellan 30-40år, "lyckliga" par i 35års åldern eller baginbox 40-talister med eller utan hund. Alltså jag menar samtliga!!! De säger att det har börjat leva därborta nu, att affärer har öppnat o att det är ett naturligt folkliv. Må så vara. Men det saknas ju nåt väsentligt...

Det saknas en själ i Hammarbysjöstad. Man kan inte bygga in det med hjälp av cool arkitektur. Det finns inga invandrare, inga tonåringar, inga gamla pensionärer nästan inga studenter inga fullgubbar. Ingen streetart, inget nedgånget kvarter... Det är ingen stad. Det är en dröm om någonting oskuldsfullt. Den drömmen exluderar tyvärr en massa människor i samhället.

/Martin